Sålunda gifva de skrifter, som framställa Boströms filosofiska åsikt i hennes fulla mognad, förnämligast blott en schematisk öfversikt till ledning för den muntliga undervisningen samt stödjepunkter för densamma.¶
Huru stor vikt Boström lade såväl på ett lätt öfverskådligt schema, som på fixerandet af hvarje särskild hufvudpunkt, kan man finna af tvenne råd, som han angående studiernas riktiga bedrifvande alltid gaf.¶
Det ena var att genast vid den första läsningen icke lämna något förr, än man kunde lägga bort boken och för sig själf i ett oafbrutet sammanhang genomgå det, och det andra att vid hvarje lämpligt tillfälle, såsom han plägade säga, lägga fingret på raden, där man läste, för att hejda sig och undersöka, om det, som man läst, för sig taget var riktigt och hade verklig betydelse, eller om det blott därigenom, att det satt fast vid ett annat, hade utseende af riktighet och betydenhet.¶
Själf föregick han med godt exempel och följde de råd han gaf. Särskildt vet den, som känner hans kritiska och polemiska framställningar, huru strängt han vid granskningen af de skrifter eller lärosatser, som utgjorde dessas föremål, ställde sig den sista af de båda nyssnämnda reglerna till efterrättelse.¶